En av Sveriges främsta målvaktstränare och också en av våra mest trogna instruktörer. Han kommer från Stockholm och heter Per Falk. Vi har ställt ett par målvaktsfrågor till honom!

Tjena Per, du är en erfaren Goalie Camp-instruktör. Berätta, hur började du arbeta med målvaktsträning?

– Ja, det har blivit några år nu, eller hur? Som så många andra började jag väl med att hjälpa till i dotterns flicklag. Jag gick förbundets utbildning och kände väl att det fanns rätt mycket att göra kring just målvaktsträning. Jag hade ju stått bredvid och nyfiket tittat när min son, ishockeymålvakt, tränade. Där hade man ett väldigt djup och analyser på detaljnivå som jag tyckte delvis var överförbara till innebandyn.

Och hur kom du i kontakt med Lundin/Svedin?

– Det är inte svårare än att nämnde son berättade efter en camp i Luleå att ”jag borde snacka med nån innebandytränare som hade varit där och tittat”. ”Nån” visade sig vara Oscar Lundin och på den vägen är det.

Vad tycker du utmärker en riktigt skicklig innebandymålvakt?

– Ha ha, det där är en lurig fråga! Men skall man vara krass får man nog titta på lite äldre målvakter, som tack vare sin vilja att vinna och sin hårda arbetsmoral klarat av att utvecklas med sporten. Dom har oftast en jämnhet, en lägstanivå, som gör att dom helt enkelt är svåra att göra mål på. Hos yngre målvakter kan man se potential och talang, med rätt träning och motivation är dom naturligtvis ämnade att bli skickliga målvakter.

Har du ett exempel på en målvakt vars stil/arbetssätt du uppskatptar? Varför?

– Som målvaktstränare skulle man ju vilja slå ihop ett antal målvakter i en, just nu fokuserar jag en del på tempoförflyttningar och att ligga i fas. Där har jag Viktor Klintsten som ett bra exempel på hur man genom att nöta sig fram, att alltid ligga rätt, gör att effekterna som uppstår när man gör en missbedömning mindre dramatiska. När det gäller att utvecklas och rent tekniska moment måste jag också nämna Tobias Jernsand, som inte bara omsätter teorin i praktiken utan även utvecklar den. Hans sätt att arbeta spegelvänt i vissa lägen öppnar upp för en helt annan typ av snabbhet i sidled. På damsidan tycker jag att Amanda Hill har hittat en bra balans i sitt stående spel, hon har ofta tid över efter sin första förflyttning när spelet rör sig från mittlinjen och i regel bra kontroll på vad som händer tack vare överblicken. Ja, alltså, det var väl något av det som ploppade upp som svar på frågan. De flesta målvakterna har ju någon sida som jag uppskattar.

Vad tycker du är allra roligast att jobba med under målvaktspassen?

– Det roligaste är väl när dom tekniska detaljövningarna börjar bli matchliknande och verktygen målvakterna har fått börjar ”kugga i”. Från att t.ex. ha nött en enkel förflyttning och ett block kan dom sätta ihop det till en perfekt returkontroll. Just den grejen när dom märker att det fungerar, det är extra kul!

Vad tycker du styrkan är med DIN Goalie Camp?

– Själva Campverksamheten är ju bra i och med upplägget, att varje målvakt har en instruktör vid sitt mål. Det blir omedelbar feedback. Att sedan vara två/tre målvakter per mål gör att dom orkar göra varje övning fullt ut under ett par dagar. Dom kan dessutom titta på varandra och höra varandras feedback hela tiden.  Sedan är kvalitén på instruktörerna god, man har en samsyn och förvirrar inte målvakterna med motsägelsefulla instruktioner.